bosnisk musaka (moussaka)

  • 10 medelstora potatisar
  • 1 gul lök
  • 500 g nötfärs
  • Vegeta, salt, svartpeppar, grillkrydda
  • 2 ägg
  • Mjölk/vispgrädde
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skiva potatisen, rör om med lite vegeta. Finhacka löken och bryn i matfett i stekpanna. Tillsätt köttfärsen, finfördela och bryn även den en kort stund (köttet behöver inte alls stekas klart eftersom det ska in i ugnen). Salta och peppra samt krydda med grillkrydda. Smörj en ugnssäker form. Fördela hälften av potatisen på botten, varva med köttfärs och sedan resten av potatisen överst. Häll över (ca 1 dl) mjölk och/eller vispgrädde. Grädda tills potatisen får fin färg i ca 35-40 minuter. Vispa ägg (för hand) med en skvätt mjölk, ta ut musakan ur ugnen och häll över äggstanningen, lägg sedan tillbaka i ugnen igen i 5-10 minuter. 

brownietårta



 
Här kommer receptet på min brownietårta som jag tycker smakar delicious! Kako da ne bi? Tre lager av gott toppat med marabouchoklad. En liten hemlighet ligger i att tårtbottnet inte är ett vanligt segt tårtbotten med mjöl och kakao, utan det är riktig choklad - we're talking äkta vara. Passar perfekt till både gästbjudningar och finare event.

Botten
  • 4 ägg
  • 1½ dl socker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 200 g mörk choklad
  • 200 g smör
  • 1 dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
Sätt ugnen på 175. Smält smör tillsammans med mörk choklad och rör om (på låg värme eller i vattenbad så det inte bränns vid). Vispa ägg med socker och vaniljsocker pösigt i en annan bunke. Vänd ner chokladbladningen när den smält. Vispa tills det jämnar ut sig och vispa sedan ner vetemjöl och bakpulver. Häll smeten i en smord tårtform (med löstagbar kant). Grädda i ugnen i max 25 minuter, inte för länge då botten inte ska vara torr och övergräddad, hellre att den är mer kladdig. Ta av kanterna på formen och låt kakan stå svalt. Under tiden, förbered nästa lager.

Chokladmousse
  • 3 dl vispgrädde
  • 300 g mörk choklad (går även bra med mjölkchoklad, eller blandning)
Låt grädden koka upp. Ta av från värmen och smält chokladen i den heta grädden. Lägg in kylskåpet och låt den bli kall (minst 60 min). Ta sedan ut den och vispa med elvisp tills det blir en chokladmousse av det, dvs bredbar konsistens. Bred moussen över kakbottnet och låt den stelna.

Grädde & garnering
  • 4 dl vispgrädde
  • Ljus mjölkchoklad
Vispa grädde och bred över hela kakan. Använd sedan gärna en sprits till kanterna för att få till det estetiska. Riv chokladen och strö över tårtan som garnering. Ställ den i kylen och låt den svalna och stelna. Det här är en tårta som till och med blir godare om den får stå i kylen ett tag, en dag kanske, och som fortfarande är lika god flera dagar efteråt. Bakar man tårtan dagen innan den ska ätas rekommenderar jag att man ändå gör grädden (garneringen) dagen den ska ätas, riktig grädde håller ju (dvs använd inte färdig skak-grädde på sprayburk eller vad det heter för det smälter direkt) men grädde är ändå som bäst när den är nyvispad. Om man inte tycker om vispgrädde av någon konstig anledning (jag har sådana syskon) så kan man även använda bosnisk grädde "slag pjena" som är sötare (dock inte i moussen men där smakar det ändå inte grädde utan chokladmousse!).

the muslim woman

When she is a daughter, she opens a door of Jannah for her father. When she is a wife, she completes half the Deen of her husband. When she is a mother, Jannah lies under her feet.

"If everyone knew the true status of a Muslim woman in Islam, even the men would want to be women."
Shaykh Akram Nadawi

sweetness

Recept här.


sva bol svijeta

Någon frågade vad jag tycker om Angelina Jolies film (In the Land of Blood and Honey). Helt ärligt tycker jag (trumvirvel) inte den var så bra. Den lyckades inte röra mig. Först och främst kändes det konstigt och onaturligt att alla pratade krystad engelska genom hela filmen. Vidare gillar jag INTE storyn. Att hennes familj, grannar, vänner blir brutalt slaktade av serber och hon förälskar sig i en cetnik och njuter av det som är den största mardrömmen för andra kvinnor som är instängda som slavar tillsammans med henne i våldtäktslägret.. Come on. Really? Nikad. Nikad nikad nikad. It's just disgusting - ja jag var sjukt äcklad. Och slutet ska vi inte prata om (när han lämnar över sig själv, yeah right liksom), det var bara så skrattretande. Tycker filmen förminskar och förlöjligar kriget på det hela taget, inte med mening (Angelina var inte där, hon såg inte det, hon upplevde inte det och hon kunde inte gjort det bättre so I don't blame her) men så är det. Filmen präglas av för mycket passivitet, känslolöshet och tystnad. Kriget var ingetdera. Det är oerhört fint av Angelina, hon har en fin baktanke och hon har kämpat för att påminna världen om det fruktansvärda som skedde. Hon ska ha massor med creds för det! Kanske de som inte vet mycket om kriget på ett djupare plan tycker den är jättestark och jättehemsk, vad vet jag.. men jag gör inte det. Jag har sett mycket bättre filmer om kriget i Bosnien som väcker riktigt starka känslor, den här når inte riktigt dit.

Som jag läste någonstans att någon skrev; it starts with a really good idea, but then it fails in so many ways.

By the way tycker jag det är så löjligt med hysterin bland serber kring denna film. Hur de har rätt att hata en film som framställer deras nation som dålig, hur de ska bojkotta den, yaddi yadda. Som om tyskar förbjuder filmer som "The Diary of Anne Frank" och alla andra filmer som framställer dem som tyranner. Fakta är fakta, historia är historia. Genom att förneka gör man bara sig själv till åtlöje (hela världen vet ändå vad som pågick), då man direkt eller indirekt försvarar skräckväldet, krigsförbrytarna, mördarna och därmed ställer sig på deras sida! Varför inte visa lite mänsklighet och respekt istället, varför inte medge att det var så som det var och att det var fel, fruktansvärt fel?!

Boze, brani je od zla kad ne mogu ja

jag hade burit alla dina rädslor på min rygg
lagt sorgens börda på mina två axlar
gråtit dina tårar och kämpat mig igenom dina slag
med mina bara händer hade jag stridit mot ondskan, klöst, rivit, bitit;
om jag bara kunde beskydda dig från en smula sorg
jag hade lagt ytterligare en sten på mitt hjärta om det innebar en salt droppe mindre på dina rosenröda kinder

om jag bara kunde

tvärs över hav, berg och dalar hade jag vandrat
hållit dig i min famn tills allt det som gör ont slutar, försvinner
tills glädjen fyller varje vrå av ditt hjärta med sprudlande energi
tills dina små fingrar inte längre känner till något annat än värme och
dina ögon inte längre kan se något annat än skönhet

om jag bara visste hur


genom varje natt,
i var bön och önskan uttalar jag ditt namn
i var dröm och tanke ser jag dig;
djupet av dina oskyldiga ögon som återspeglar orättvisan av en splittrad värld

sarajevo red line


I fredags, den 6 april, var det precis 20 år sedan som belägringen av Sarajevo inleddes. 11.541 civila offer, som blev fråntagna sina liv i Sarajevo under belägringen, hedrades med 11.541 tomma, röda stolar - varav hundratals småstolar för de minsta offren. De tomma stolarna är en symbol för hur många människor som i fredags skulle ha suttit med och tittat på koncerten som hölls om de inte hade blivit kallblodigt mördade av fiendens hand.

Serberna belägrade staden i nästan 4 år vilket gör att det är den längsta belägringen i modern historia. Hundratals invånare saknade el, vatten, värme, mat och levde sina liv i skräck - i mörka källare som skydd. Hundratals människor försökte varje dag överleva hundratals granater. Hundratals liv som förvandlades till ett lotterispel när de gick längs gatorna där krypskyttarna vakade över dem varje sekund. Det var tjugo år sedan skräcken, fasan, allt det mest fruktansvärda en människa kan tänka sig satte igång. Det var inte bara början på slutet, det var slutet på början.

"One does not live here in order to live. One does not live here in order to die. One also dies here in order to live."
Mak Dizdar

Matbloggstoppen

RSS 2.0