nivran

Idag tar jag farväl av Ramadan. Jag tar farväl med sorgset hjärta och händerna upphöjda mot skyarna. Ya Allah, acceptera vår fasta, vår möda, våra goda handlingar, våra böner, dua, all vår ibadah. Ya Allah, förlåt våra synder; oavsett om de är medvetna eller omedvetna, små eller stora, oavsett om de har yttrat sig i handlingar, ord eller tankar. Ya Allah! Sannerligen är den här månaden en välsignelse, en gåva, ett gyllene tillfälle att rena kropp och själ, lätta sitt hjärta, samla kraft, höja sin iman och - framförallt - komma närmare Dig.

 

De senaste nätterna har jag stått på balkongen, betraktat natten, betraktat himlen, betraktat stjärnorna. Varje gång har jag tänkt: vem är jag? Vad är mina ynka tjugotre år i en tid utan början och slut? Här står jag, i detta oändligt stora universum och jag är knappt en liten prick. Jag är inte ens ett sandkorn i vårt största öken, inte ens en droppe i vår största ocean - jag är ännu mindre än så. Jag är bara en av alla dina tjänare, ya Rabb, Du är min Herre, min Skapare! Ändå känner jag mig speciell, utvald, sedd, hörd. Jag känner tröst, hopp, glädje, värme i min dua - i mitt samtal med Dig. En fridfull konversation som stillar mitt inre. Du hör den tystaste sucken, Du vet vad jag ska säga innan jag yttrar orden, Du vet bättre än mig vad det är jag tänker, känner, behöver, ya Alim! Tack, Gud, för att Du har väglett just mig på den rätta vägen, för att Du inte låtit mig leva i villfarelse och treva i blindo. Tack för varje prövning som fört mig närmare Dig, ya Rahman. Tack för allt jag har och inte har, för allt som Du gett mig och för allt som Du låtit passera förbi mig, ya Rahim. Sannerligen är allt från Dig, ingenting händer utan Din vilja och Ditt tillstånd, Du styr över allt och allt ligger i Dina händer. Ya Allah, od milostivih si Najmilostiviji, nema boga osim Tebe; hvaljen neka si! Samo se Tebe bojimo, Tebi robujemo, na Tebe se oslanjamo i od Tebe svaku pomoc trazimo. Ti si nas Gospodar i Zaztitnik, pa divnog li Gospodara i Pomagaca..